Vi IT-konsulter befinner oss ofta i uppdrag hos kund eller i projekt som innebär heltid, alltså ungefär fyrtio timmar per vecka. För många av oss finns det sällan utrymme till mer än ett tillfälle i månaden för att vara med på möten eller kompetensträffar som inte är direkt relaterat till det pågående uppdraget. En vanlig konstruktion i vår bransch är att ge konsulter ungefär fem dagar per år att till exempel gå en kurs eller delta i en konferens. Vanligt är att dessa fem dagar används vid ett tillfälle. Räcker en vecka per år och person för att ett kunskapsföretag ska utvecklas och vara konkurrenskraftigt?
För mig räcker det inte. Jag spenderar mångdubbelt mer tid än dessa fem dagar, till inhämtning av kunskap och testande av diverse tekniker och det hinner jag bara göra på kvällar och helger. Men i projekten då, där lär man ju sig av misstag och gör nya upptäckter under resans gång. Visst gör man det, men ska verkligen kunden betala för din utbildning? Ofta är det också försent när man väl har kunskapen som behövs, då produkten redan är i drift (med diverse ”tillfälliga nödlösningar” i den utvecklade koden).
De kvällar och helger jag ägnar åt att prova nya utvecklingstekniker, läsa böcker med Agile i titeln och google:a efter lösningar till kända och okända problem, betalas av mig i form av tid och med arbetsrelaterade frågeställningar i huvudet lagom till sovdags. Att företaget uppgraderats med ny kunskap syns inte i tidredovisningen för interna kostnader, men en sömnig IT-konsult gör misstag som materialiseras i form av buggar i koden.
Det tycks vara så att kunskap och utbildning till personal har ganska låg prioritet bland IT-företag och alltid lägre prioritet än de fakturerbara projekten. För mig är detta konstigt, eftersom kunskap oftast är det enda ett konsultbolag har att erbjuda sina kunder. Kunskap i vår bransch blir snabbt omodern och ny teknik innebär ofta enklare vägar till resultat och affärsvärde. Om man har ägnat tid åt att testa och undersöka den nya tekniken, det vill säga.
Jag tror att utbildning behöver finnas inbyggt i verksamheten. Det behövs spelrum på arbetstid och det behöver vara en naturlig del av det dagliga arbetet. Det behöver finnas timmar varje vecka öronmärkta för vidareutbildning med krav på individen att redovisa resultat - allt från en kort sammanfattning av en bok, till en prototyp av en möjlig framtida produkt. Modellen innebär att det blir färre timmar att fakturera, men den kunskap man tar in kan användas i projekten på en gång. Och hur många prototyper och nyskapande idéer ser dagens ljus om tid inte finns till detta? Google - som ju levererar nya produkter och lösningar på löpande band – har sådana modeller inbyggt i sin verksamhet. Idag är de ett av världens mest framgångsrika företag med sitt välkända varumärke. Ett riktigt kunskapsföretag i 2000-talet. Vill inte vi också vara det?
Fotnot: kunskap och inspiration har inhämtats (på fritiden) från boken ”Spelrum på jobbet” av Tom DeMarco. Läs den!
2 comments:
Det är lustigt det där. Det blir ännu lustigare när man tänker på företagsledningar som i sina affärsmål målar upp grandiosa planer på vilka affärer de skall ta under nästa verksamhetsår och på vilka produkter (gärna nya) de skall basera det på. Men i den planen har de sällan kompetensutveckling inplanerat utan affärerna skall ta sig själva och bemanna sig automatiskt.
Jag tror på allvar att man gör sig sjäv och sin arbetsgivare en björntjänst när man kompetensutvecklar sig själv. Det blir en ond cirkel för det löser sig Fastän verksamheten inte tänkte på kompetensutvecklingen eftersom.
På Cornerstone jobbar vi med en modell som jackar in i vanliga verksamhetsprocesser för att stötta målen med kompetensförsörjning. Du kan läsa mer här: http://www.cornerstone.se/c-com/
Men ideen är rätt simple, har du verksamhetsmål så borde du också veta vilken kompetens du behöver för att uppnå dem och planera för att få in den i organisationen.
Har kollat in c-com, ser vettigt ut!
Post a Comment